Tack för fin respons!

Vill först tacka alla underbara för all fin respons på förra inlägget! Jag har läst alla kommentarer här, på Facebook och på instagram och era ord betyder så otroligt mycket! Många av er som hörde av er berättade om att ni själva lider av hypotyreos och jag fick även veta lite info om sjukdomen som jag själv inte visste om tidigare från er som har mer kunskap än jag inom detta, tack för den informationen, är väldigt viktigt att veta! 😘😘

Hoppas verkligen att ni alla som har samma problematik får den hjälp ni behöver för ingen förtjänar att gå runt och må dåligt. Ni andra som kände igen er i den hektiska och stressiga livsstilen.. försök göra en livsförändring DIREKT! Hälsan är det viktigaste vi har och om ni inte tar hand om den kan vi få betala livet ut för det, kom ihåg det! ❤

Idag har jag haft en skön dag! Gick ut på en långpromenad på morgonen och lyssnade på skön musik, så skön start! Sen blev det havregrynsgröt med äggvita och blåbär/mango! Jag brukar kläcka ner äggvitan innan jag häller i vatten+kanel och ställer gröten i micron 😍 

Efter frukosten satt jag och skrev på en hemtenta i 4 timmar. Har rehabilitering och idrottsmedicin i skolan, är intressant! Mycket om plötslig hjärtdöd hos unga idrottare och om hur viktigt det är att vila när man är sjuk osv! Önskar att jag hade samma kunskap för några år sedan som jag har idag haha!😂

Ett benpass på eftermiddagen. Var riktigt opepp men gick riktigt bra ändå och var kul när jag väl satte igång! Så jag är nöjd😃

Ha det fint sålänge! ❤

Läs Mer

Jag har förstört min egen kropp och behöver äta medicin för det livet ut. Gör inte samma misstag som jag, snälla! (Om min Hypotyreos)

Det är viktigt att ta hand om sig själv och lära känna sin kropp. Man måste lära sig att säga nej när man behöver ett break och sluta vara så himla ”duktig” hela tiden.
Man måste sluta sträva mot att försöka passa in och vara perfekt (vilket man ändå aldrig kommer uppnå).

Jag har i hela mitt liv försökt vara ”perfekt” och bäst i allting. Jag behövde ha högsta betyg i skolan, jag skulle vara bäst i den idrott jag utövade osv.

När jag tog studenten 2013 började jag genast jobba på en Daglig verksamhet inom Autismenheten där jag trivdes superbra! Jag började sen jobba som konståkningstränare och sen assistent till 3 personer, jag hade nu alltså 5 olika jobb och försökte vara alla till lags.

Sommaren 2015 påbörjade jag en tävlingsdiet för att jag skulle ställa upp i en Body Fitness-tävling på hösten/vintern. Till en början svarade min kropp bra på dieten.. jag gick ner i vikt som jag skulle och jag var pigg (trodde jag). Har nu i efterhand lärt mig att jag var så otroligt sliten då men att jag hade stängt av allt och bara körde utan att känna efter. Det är egentligen en bra egenskap om man tävlar i Fitness eftersom att det är en otroligt krävande sport speciellt under diet, men det kan lätt gå överstyr.

Men om jag säger såhär: Jag gick upp 4:30 på morgonen, promenerade/joggade 1 timme, jobbade 7:30-16, sen de perioder det var konståkningssäsong fick jag skynda mig med cykeln till ishallen för egentligen så började mitt pass som tränare där kl 16 och slutade sedan ca 18/18:30. Efter det cyklade jag till gymmet (var framme ca 19/19:30) och tränade styrketräning + konditionsträning (ca 2 timmar). Kom hem ca 22 på kvällen och skulle sen upp 4:30 nästa morgon. De perioder det inte var konståkningssäsong kunde jag ibland sluta jobba 16 och direkt cykla till assistansjobbet för att jobba kväll, dagarna var iallafall väldigt hektiska.

Jag jobbade även extra som tränare på helgerna eller som personlig assistent. Nu i efterhand har jag räknat och jag kom ofta upp i 60h jobb/vecka + ca 12 timmar på gymmet + morgonpromenader/jogg. Idag undrar jag hur jag egentligen hann med allt?!

Iallafall.. När jag nu hade påbörjat den här dieten så blev det ännu mer stress för kroppen. Jag vet att jag i hela mitt liv alltid har ätit för lite mat, med tanke på mina ätstörningar från jag var 13-18 år och sedan all hetsträning där jag gjort av med så otroligt mycket energi men aldrig brytt mig om att äta tillräckligt. Så fort jag mått dåligt i livet så gick det ofta ut över maten.

Stressen blev för hög i slutet av sommaren 2015.. jag tappade helt kontrollen och jag kände inte min kropp längre, fyfan vad dåligt jag mådde. Från ingenstans gick jag upp ca 8kg inom loppet av 3-4 veckor trots att jag gick på diet. Ni som är erfarna inom tävlingsdieter kanske kan förstå paniken? Jag var KONSTANT täppt i näsan och kände mig förkyld, blev ordentligt sjuk ca var 3:e vecka, frös hela tiden, kunde inte svettas när jag tränade, hade mycket ångest, ingen livsglädje, min mens försvann i ca 7 månader, jag fick kramper i musklerna och var yrslig/höll på att svimma så fort jag reste mig upp. Jag fick stora blåsor i munnen som gjorde att jag ibland knappt kunde prata eller äta (ca 3-5 blåsor i munnen åt gången). Min kropp var helt förstörd och jag mådde så jäkla dåligt.

Här skulle jag ha avbrutit dieten DIREKT om det hade hänt idag, men då fixade jag inte att lägga av, jag kände mig så svag och dålig om jag inte skulle ta mig i mål. Jag körde på i 2-3 månader till fram till tävlingen även om jag inte alls var nöjd med hur resultatet blev. Idag är jag däremot så himla förvånad över att jag ens orkade stå ut med det där, förstår verkligen inte vart fan jag fick kraften att orka de där sista veckorna?!

Efter dieten började jag äta vanlig mat igen men då var ämnesomsättningen HELT förstörd och jag mådde fortfarande piss fysiskt och psykiskt. Jag gick upp ÄNNU mer i vikt även om jag såg till att inte äta för mycket. Blev fortfarande sjuk ofta och hade samma symptom som tidigare.

Jag började söka mig till vc och fick penicillin i 4 omgångar det året. Jag berättade alla mina symptom och jag var orolig för att det var något allvarligt fel på min kropp.. därför fick jag alltid besöka dem igen eftersom att penicillinet inte hjälpte. Såhär höll det på i nästan 1 år, men i slutet av det här året så började jag och min mamma misstänka att jag hade Hypotyreos.

Hypotyreos är en sjukdom när immunförsvaret inte fungerar som det ska och börjar attackera kroppens organ som om de inte hörde till kroppen. När immunförsvaret attackerar sköldkörteln förstörs denna och kan inte fungera optimalt. Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning. Det är ofta ärfligt (det är även fler i min släkt som har det men de äter en väldigt låg dos mot det).
Jag pratade med läkarna om detta men när de gjorde prover sa de bara ”dina värden är inte ultimata men det är inte tillräckligt dåligt för att jag vill ge dig medicin, man kan få massor av biverkningar”. När jag sedan kontaktade folk med samma sjukdom på nätet så sa de raka motsatsen. Det är vanligt att folk inte blir rätt behandlade av detta pga okunskap men det finns vissa läkare som är duktiga inom området och de säger att medicinen inte alls ger biverkningar.

Jag var fram och tillbaka på vc i flera månader, gav sedan upp och hörde av mig till en privat läkare istället. Jag fick en tid hos henne och hon blev rasande över hur jag hade blivit bemött. Hon sa till mig att jag stressat sönder min kropp så mycket att jag fått utmattande binjurar. Binjurar frisläpper kortisol som svar på stress, kortisol är kroppens naturliga anti inflammatoriska medel och reducerar stress och inflammationer när det behövs. Mina binjurar var nu utmattande och fungerade alltså inte som de skulle.

Jag fick vila från träning i 2 månader samt ta kosttillskott som skulle hjälpa immunförsvaret på traven och även för att återhämta tarmen som inte alls mådde bra efter alla penicillinkurer som jag hade fått.

Efter dessa 2 månader tog vi nya prover och läkaren skrev då ut medicin till mig då hon meddelade att jag hade fått en underfunktion i sköldkörteln (Hypotyreos). Hon sa att det var ärftligt men att jag pga all stress, för lite mat och för lite vila har gjort att min kropp fått detta.

Jag kommer äta medicin livet ut och har behövt sänka ribban ordentligt. När jag tackar nej till att följa med på saker eller när jag är sliten/trött så är jag verkligen det och måste lyssna på kroppen. Jag har lagt in fler vilodagar och återhämtar mig extra när jag känner att det behövs.

Jag är så otroligt ledsen över att jag gjort såhär mot mig själv. Jag har förstört min egen kropp och behöver äta medicin för det livet ut. Gör inte samma misstag som jag, snälla!

När vi känner er slitna, vila!! När ni hamnar i en intensiv period där ni börjar ”stänga av” trötthetskänslorna, då måste ni vila även om ni känner er som maskiner och att ni orkar hur mycket som helst.. för tro mig, vi orkar inte hur mycket som helst!

Herregud det där var jobbigt att skriva om. Det är jobbigt att påminna sig själv om jobbiga perioder men jag tror det kan vara nyttigt också! Man lär sig verkligen av sina misstag! Folk har i hela mitt liv sagt åt mig att sluta stressa, att man inte kan vara bäst i allt osv.. men jag behövde verkligen krascha för att lära mig det. Hoppas någon där ute läser detta och hinner stanna upp innan kraschen kommer ❤

Var rädda om er!

Läs Mer

fartfylld söndag

Har varit en fartfylld söndag med träning, matlagning osv så är riktigt skönt att varva ner nu och ladda inför en ny vecka😃

Vaknade ganska tidigt idag så satte direkt igång med att göra ett träningsschema till en person som bett om ett träningsupplägg, jätteroligt verkligen! Kul att kunna hjälpa någon med ett mål sådär 😃 Ser verkligen fram emot när jag får min examen inom ”Tränarprogrammet” för då ska jag sätta igång ordentligt med sånt jobb på heltid 💪

Idag blev det axlar och armar på gymmet! Gick riktigt bra men är väldigt mör i hela kroppen nu så blir skönt med vilodag imorgon 😃 Visst är det tråkigt med vila men det är otroligt viktigt och välbehövligt! Jag har tränat som en galning förut utan att vila och ätit på tok för lite mat, blev inte alls bra i slutändan kan jag säga. Tänker att jag ska sätta mig ner nästa vecka och skriva ett inlägg om vad som hände när min kropp kraschade för 1,5 år sedan och vad jag har fått ändra på i min livsstil idag för att kroppen ska fungera. Var noga med återhämtning både fysiskt och mentalt, vi ska faktiskt hålla hela livet och vi vill väl gärna vara pigga i våra äldre år och inte helt förstörda? Det vill iallafall jag 😃💪

Ta hand om er!❤

Läs Mer

Steviadroppar i gröten

Hej!

Tänkte tipsa er lite om Steviadroppar som jag har i gröten på morgonen! Finns i olika smaker (bland annat choklad, karamell, vanilj osv)😍 Jag har i ca 15 droppar när min gröt är klar och rör om, toppar sedan gröten med frukt/bär! Man kan även ha dessa droppar i kaffet och det ska tydligen vara supergott har jag hört! Jag har inge provat för jag dricker inte kaffe😂 Ett litet tips bara😘 Finns alla möjliga fitness-butiker på nätet 😃

Läs Mer

Träningen är som terapi för mig

Hej!

Så himla härligt med fredag! Jag körde axlar och armar imorse på gymmet sen har jag jobbat😃 Jag känner mig så glad över att jag har hittat något som jag älskar, träningen betyder så mycket och hjälper mig igenom många jobbiga perioder! Jag kan verkligen ha perioder där jag är nere på botten med mycket ångest, stress osv.. jag har liksom lärt mig att jag är väldigt svajig som person, säkert fler som känner igen sig?

Jag har pratat med många om detta tidigare och förut trodde jag alltid att jag bara var överkänslig, men jag börjar faktiskt tro att jag är en person som är väldigt färgstark och är väldigt ”allt eller inget” i tankesättet. Jag har också väldigt svårt att hålla tyst om det är något jag känner att jag behöver dela med mig av. Om jag t.ex. är osams med någon eller tycker att någon gör någonting fel så kan jag inte vara tyst, jag måste få ut det jag känner och gärna lite till för annars får jag panik. Jag startar hellre en konflikt där man är ärlig om sina tankar/känslor för att sedan kunna reda ut allt istället för att le, blinka med ögonen och låtsas som att allt är tipp topp..

Gymmet är nog en av de få platser där mitt huvud slappnar av och kroppen får jobba istället. Blir som terapi för den mentala biten även om det är mentalt jobbigt att ta ut sig till max också, men är inte riktigt på samma sätt.

Jag älskar att det är som ett stor projekt, jag blir aldrig klar med träningen förutom om jag själv skulle känna att det inte gav mig någonting längre såklart. Jag ska inte sitta här och säga att jag BARA tränar för den mentala biten, för det gör jag inte. Jag tycker att det är snyggt med en stark och vältränat kropp och jag älskar att känna mig stark och pigg. Jag har mål som handlar om att bygga på min fysik men om träningen bara hade varit att bygga muskler så hade jag slutat för länge sen. Träningen är så mycket mer, är en helig stund där jag är i fokus och där jag ska utmana mig själv. Det är jag mot jag liksom.. min positiva inställning mot den negativa, och ju mer jag växer som person och lär känna mig själv bättre så vinner den positiva sidan mer och mer. Jag har lärt mig hur jag ska tänka och hur jag ska sätta upp krav för att jag ska kunna klara av dem på bästa sätt. Jag har lärt mig att jag inte är en dålig person om ett pass går dåligt, jag LÄR mig av mina ”misslyckanden”, jag gör om och gör rätt. Utan träningen hade jag inte varit jag idag och jag hade inte haft en så bra relation med mig själv som jag har, är så tacksam för det!

Tror det är viktigt att hitta någonting i livet där man upplever den här harmoniska känslan, dagens samhälle är väldigt stressfyllt och man möter så många intryck varje dag. Skönt att koppla bort det ibland!😘

Hoppas ni får en fin helg ❤

Läs Mer

Tisdag

Herregud vad jag har varit seg idag.. Blev en powernap innan lunchen idag t.o.m😂 Har varit sjuk fram och tillbaka under 2 veckor så denna vecka har jag satt ribban lågt på träningspassen och det har fungerat jättebra! Visst är det tråkigt att inte ta ut sig till max men ser detta som en återhämtningsvecka efter att ha haft 39 graders feber så några lugna träningsdagar kan bara göra gott nu!

I mina middags-lådor denna vecka är det potatis, lax och ärtor, enkelt, rent och gott! Gör en god sås på kvarg och kryddor om ni tycker att det blir torrt!

Här om dagen gjorde jag och en kompis lite gott snacks till kvällen! Blev hackade grönsaker, äpplen med dipp😍 Dippen bestod av naturell kvarg med dipp-krydda (samma krydda som när ni gör vanlig dipp till chips), är sååå gott! Ha i lite vatten i kvargblandningen om det blir torrt 😘

Ha en fin kväll!😘

Läs Mer

Kommentarer om folks viktnedgång/viktuppgång

Det är en sak som jag har tänkt på väldigt länge och det är att de flesta verkar tycka att vara ”smal/liten” är något positivt och att ”stor” är något negativt.

Jag och en kompis låg och solade här om dagen, en granne gick förbi och slängde ur sig kommentaren ”herregud vad smal du har blivit” till min kompis. Tror ni att han hade sagt ”herregud vad tjock du har blivit” om det hade varit så att min kompis hade gått upp i vikt istället? Det tror verkligen inte jag. För smal är tydligen bra och stor/tjock är dåligt.

Jag blir äcklad av det här. För mig är det viktigaste att man MÅR BRA och är hälsosam. Hälsosam betyder (för mig) att man mår bra BÅDE fysiskt och psykiskt utifrån sin livsstil. Som jag brukar säga: en person med 6-pack på magen kan vara personen som tittar sig i spegeln varje timme och mår piss, medan en person som inte är lika vältränad kanske har världens bästa självkänsla och dessutom är frisk fysiskt. Det handlar om kvalité på livet❤

Att slänga ur sig kommentarer ”vad smal du har blivit!” Tror jag man ska passa sig för. Att dessutom låta väldigt positiv när man säger det och ge det som en komplimang kan förstöra en persons självkänsla. Personen kanske haft en stressig period och inte kunnat ha samma kontroll över maten, men faktum är att personen kanske trivdes bättre så som han/hon såg ut förut. Om någon då ger en komplimang om viktnedgången kan detta leda till väldigt negativa konsekvenser när det kommer till personens syn på sig själv.

Man vet faktiskt inte om det här personen har ett problem med maten och den här kommentaren kan trigga igång det negativt. Visst om man vet att det här personens mål är att gå ner i vikt pga ett vettigt skäl så är det självklart man kan kommenter att man ser en viktskillnad.. Men herregud varför tror man att man har rätten att påpeka det till en person man inte känner helt öppet och dessutom bland andra människor.

Det jag ville få sagt var att vi måste sluta beröma något som vi faktiskt inte vet är ett hälsosamt beteende. Personen som får kommentaren kanske stoppar fingrarna i halsen varje dag och tänker ”åh vad bra att han/hon tycker att jag blivit smalare, nu ska jag fortsätta med detta”. Om man misstänker en ohälsosam viktnedgång eller någon form av ätstörning så kan det vara bra att kontakta personens familj/vänner. Eller om man bara upplever att en person gått ner i vikt så anser jag helt enkelt inte att man har rätten att påpeka det, för man hade aldrig påpekat det om det handlade om en viktuppgång.

Var försiktiga med vad ni säger, ord kan vara starten på något hemskt för en annan person!❤

Läs Mer

1:a maj

Hej!

Underbart väder idag, så skönt!

Igår körde jag mitt första träningspass efter att ha vilat från gymmet i 1 vecka. Har haft en förkylning som inte velat ge sig.. jag får alltid så när jag stressat för mycket eller lagt ribban lite högt/ för lite vila osv. Så nu kände jag att jag behövde en hel vilovecka för att återhämta mig ordentligt 😃😃 Förut hände det här hela tiden men nu har jag hållit mig mer frisk än tidigare och jag har börjat lära känna min kropp mer och mer! Jag tänker alltid ”men jag orkar ta ett jobbpass till” eller ”men jag orkar träna idag också även om jag egentligen har vilodag idag” men det är något jag jobbar på men som sagt att blivit betydligt bättre på!

För 1,5 år sedan jobbade jag ibland 60-65h i veckan + träning 6 dagar i veckan, förstår inte hur jag orkade.. eller egentligen så gjorde jag säkert inte det. Inte konstigt att kroppen kollapsade som den gjorde det året! Man har bara en kropp och den måste man vara rädd om ❤

Idag blev det ett benpass för mig, kul att vara tillbaka på gymmet men både igår och idag så körde jag mest på känsla och tog inte ut mig allt för hårt i seten 😊

Nu ska jag krypa ner i soffan med den här goda chokladpuddingen! Ha det bra!😘

Läs Mer