Jag har förstört min egen kropp och behöver äta medicin för det livet ut. Gör inte samma misstag som jag, snälla! (Om min Hypotyreos)

Det är viktigt att ta hand om sig själv och lära känna sin kropp. Man måste lära sig att säga nej när man behöver ett break och sluta vara så himla ”duktig” hela tiden.
Man måste sluta sträva mot att försöka passa in och vara perfekt (vilket man ändå aldrig kommer uppnå).

Jag har i hela mitt liv försökt vara ”perfekt” och bäst i allting. Jag behövde ha högsta betyg i skolan, jag skulle vara bäst i den idrott jag utövade osv.

När jag tog studenten 2013 började jag genast jobba på en Daglig verksamhet inom Autismenheten där jag trivdes superbra! Jag började sen jobba som konståkningstränare och sen assistent till 3 personer, jag hade nu alltså 5 olika jobb och försökte vara alla till lags.

Sommaren 2015 påbörjade jag en tävlingsdiet för att jag skulle ställa upp i en Body Fitness-tävling på hösten/vintern. Till en början svarade min kropp bra på dieten.. jag gick ner i vikt som jag skulle och jag var pigg (trodde jag). Har nu i efterhand lärt mig att jag var så otroligt sliten då men att jag hade stängt av allt och bara körde utan att känna efter. Det är egentligen en bra egenskap om man tävlar i Fitness eftersom att det är en otroligt krävande sport speciellt under diet, men det kan lätt gå överstyr.

Men om jag säger såhär: Jag gick upp 4:30 på morgonen, promenerade/joggade 1 timme, jobbade 7:30-16, sen de perioder det var konståkningssäsong fick jag skynda mig med cykeln till ishallen för egentligen så började mitt pass som tränare där kl 16 och slutade sedan ca 18/18:30. Efter det cyklade jag till gymmet (var framme ca 19/19:30) och tränade styrketräning + konditionsträning (ca 2 timmar). Kom hem ca 22 på kvällen och skulle sen upp 4:30 nästa morgon. De perioder det inte var konståkningssäsong kunde jag ibland sluta jobba 16 och direkt cykla till assistansjobbet för att jobba kväll, dagarna var iallafall väldigt hektiska.

Jag jobbade även extra som tränare på helgerna eller som personlig assistent. Nu i efterhand har jag räknat och jag kom ofta upp i 60h jobb/vecka + ca 12 timmar på gymmet + morgonpromenader/jogg. Idag undrar jag hur jag egentligen hann med allt?!

Iallafall.. När jag nu hade påbörjat den här dieten så blev det ännu mer stress för kroppen. Jag vet att jag i hela mitt liv alltid har ätit för lite mat, med tanke på mina ätstörningar från jag var 13-18 år och sedan all hetsträning där jag gjort av med så otroligt mycket energi men aldrig brytt mig om att äta tillräckligt. Så fort jag mått dåligt i livet så gick det ofta ut över maten.

Stressen blev för hög i slutet av sommaren 2015.. jag tappade helt kontrollen och jag kände inte min kropp längre, fyfan vad dåligt jag mådde. Från ingenstans gick jag upp ca 8kg inom loppet av 3-4 veckor trots att jag gick på diet. Ni som är erfarna inom tävlingsdieter kanske kan förstå paniken? Jag var KONSTANT täppt i näsan och kände mig förkyld, blev ordentligt sjuk ca var 3:e vecka, frös hela tiden, kunde inte svettas när jag tränade, hade mycket ångest, ingen livsglädje, min mens försvann i ca 7 månader, jag fick kramper i musklerna och var yrslig/höll på att svimma så fort jag reste mig upp. Jag fick stora blåsor i munnen som gjorde att jag ibland knappt kunde prata eller äta (ca 3-5 blåsor i munnen åt gången). Min kropp var helt förstörd och jag mådde så jäkla dåligt.

Här skulle jag ha avbrutit dieten DIREKT om det hade hänt idag, men då fixade jag inte att lägga av, jag kände mig så svag och dålig om jag inte skulle ta mig i mål. Jag körde på i 2-3 månader till fram till tävlingen även om jag inte alls var nöjd med hur resultatet blev. Idag är jag däremot så himla förvånad över att jag ens orkade stå ut med det där, förstår verkligen inte vart fan jag fick kraften att orka de där sista veckorna?!

Efter dieten började jag äta vanlig mat igen men då var ämnesomsättningen HELT förstörd och jag mådde fortfarande piss fysiskt och psykiskt. Jag gick upp ÄNNU mer i vikt även om jag såg till att inte äta för mycket. Blev fortfarande sjuk ofta och hade samma symptom som tidigare.

Jag började söka mig till vc och fick penicillin i 4 omgångar det året. Jag berättade alla mina symptom och jag var orolig för att det var något allvarligt fel på min kropp.. därför fick jag alltid besöka dem igen eftersom att penicillinet inte hjälpte. Såhär höll det på i nästan 1 år, men i slutet av det här året så började jag och min mamma misstänka att jag hade Hypotyreos.

Hypotyreos är en sjukdom när immunförsvaret inte fungerar som det ska och börjar attackera kroppens organ som om de inte hörde till kroppen. När immunförsvaret attackerar sköldkörteln förstörs denna och kan inte fungera optimalt. Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning. Det är ofta ärfligt (det är även fler i min släkt som har det men de äter en väldigt låg dos mot det).
Jag pratade med läkarna om detta men när de gjorde prover sa de bara ”dina värden är inte ultimata men det är inte tillräckligt dåligt för att jag vill ge dig medicin, man kan få massor av biverkningar”. När jag sedan kontaktade folk med samma sjukdom på nätet så sa de raka motsatsen. Det är vanligt att folk inte blir rätt behandlade av detta pga okunskap men det finns vissa läkare som är duktiga inom området och de säger att medicinen inte alls ger biverkningar.

Jag var fram och tillbaka på vc i flera månader, gav sedan upp och hörde av mig till en privat läkare istället. Jag fick en tid hos henne och hon blev rasande över hur jag hade blivit bemött. Hon sa till mig att jag stressat sönder min kropp så mycket att jag fått utmattande binjurar. Binjurar frisläpper kortisol som svar på stress, kortisol är kroppens naturliga anti inflammatoriska medel och reducerar stress och inflammationer när det behövs. Mina binjurar var nu utmattande och fungerade alltså inte som de skulle.

Jag fick vila från träning i 2 månader samt ta kosttillskott som skulle hjälpa immunförsvaret på traven och även för att återhämta tarmen som inte alls mådde bra efter alla penicillinkurer som jag hade fått.

Efter dessa 2 månader tog vi nya prover och läkaren skrev då ut medicin till mig då hon meddelade att jag hade fått en underfunktion i sköldkörteln (Hypotyreos). Hon sa att det var ärftligt men att jag pga all stress, för lite mat och för lite vila har gjort att min kropp fått detta.

Jag kommer äta medicin livet ut och har behövt sänka ribban ordentligt. När jag tackar nej till att följa med på saker eller när jag är sliten/trött så är jag verkligen det och måste lyssna på kroppen. Jag har lagt in fler vilodagar och återhämtar mig extra när jag känner att det behövs.

Jag är så otroligt ledsen över att jag gjort såhär mot mig själv. Jag har förstört min egen kropp och behöver äta medicin för det livet ut. Gör inte samma misstag som jag, snälla!

När vi känner er slitna, vila!! När ni hamnar i en intensiv period där ni börjar ”stänga av” trötthetskänslorna, då måste ni vila även om ni känner er som maskiner och att ni orkar hur mycket som helst.. för tro mig, vi orkar inte hur mycket som helst!

Herregud det där var jobbigt att skriva om. Det är jobbigt att påminna sig själv om jobbiga perioder men jag tror det kan vara nyttigt också! Man lär sig verkligen av sina misstag! Folk har i hela mitt liv sagt åt mig att sluta stressa, att man inte kan vara bäst i allt osv.. men jag behövde verkligen krascha för att lära mig det. Hoppas någon där ute läser detta och hinner stanna upp innan kraschen kommer ❤

Var rädda om er!

9 tankar om “Jag har förstört min egen kropp och behöver äta medicin för det livet ut. Gör inte samma misstag som jag, snälla! (Om min Hypotyreos)

  1. Åhhhh vad jag håller på och kämpar men kommer ingenstans med läkare mina sköldkörtelprov är inte bra, och jag mår så dåligt på olika sätt, men det går inte att komma någonstans får ingen hjälp, det är psykiskt heter det alltid. Kram

    Anmäl kommentar

  2. Hej. Det är en tuff sjukdom men hypotyreos i sig är inte där immunförsvaret angriper sköldkörteln utan grunden då är hashimotos som är den autoimmuna sjukdomen som senare kan leda till hypotyreos – men behöver inte. Jag har själv hypotyreos men inte hashimotos så det är lite olika, ville bara förtydliga det 🙂

    Anmäl kommentar

  3. Oj fan alltså… Jag vet inte vad jag ska säga förutom att ta åt mig av orden "vila vid behov" för jag är som du på ett sätt. Jag kör bara, och när jag tycker jag är slut så kör jag ändå… Jag är skitledsen för din sjukdom, men du ären klipsk tjej så jag är övertygad att du kommer göra det bästa av situationen och sen övervinna. Stor kram och var rädd om dig!

    Anmäl kommentar

  4. Läser din blogg lite då och då. Hade aldrig hört talas om Hypotyreos. Googlade runt lite på nätet och det passade in bra på mina symptom (iofs ganska många saker som gjorde det). Gjorde lite blod prover, och mycket riktigt så hade jag ju hypotyreos. Så nu blir det att knapra medicin och få till balansen i medicineringen. Sen hoppas jag att jag känner mig bättre och kan komma igång och träna igen.
    Så med vill med detta inlägg tacka för din blogg och det jag lärde mig av läsa den 🙂

    Anmäl kommentar

    1. Hej! Men herregud vilken tur att du fått hjälp nu! Att gå runt utan medicin och må som man mår i det läget är ett helvete:( Tråkigt att du har de problemen men JÄTTEBRA att du fått medicin! Lycka till med allt nu! 🙂

      Anmäl kommentar

  5. Får man fråga vilken läkare du träffa? Tjejen har samma är vihelt säkra på men vc vill inte hjälpa pga att värdena ser ok ut. Jag ser dock hur hon mår och hur hon sakta "försvinner" Jag försöker hur som helst få tag på en privat läkare som kan hjälpa henne. Så ett namn och stad hade ju vart grymt 🙂

    Anmäl kommentar

    1. Hej! Skriv till mig på Facebook! Skicka ett PM där så svarar jag oftast ganska direkt! Vet inte om jag får skriva ut läkare såhär nämligen.. men skriv där så ska jag hjälpa er så mycket jag kan 😃🙌

      Anmäl kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *