Sammanstrålning i Västerås!

Helt plötsligt blev det fredag, vi alla är mer eller mindre dygnsvilda. Exakt för en vecka sedan idag så anlände vi Lund. Fulla av både förväntan och nervositet.

Ettapp 7 gick idag till Västerås. Vi startade utanför hotellet i våra olika grupper som baseras på fart och ibland distans. Idag gick det att korta banan med 2 mil, vilket jag valde. Min fot svullnade upp i förrgår och såg ut som en klump. Jag låg med foten i högläge och is, blev ombedd att inte starta som igår men ville ändå göra ett försök. Jag bröt dagen efter 12 mil av 17 möjliga. Ett beslut som kändes hårt. Men efter vila så startade jag idag som planerat. Jag blir väldigt väl omhändertagen av sjukvårdsteamet som lindar och är behjälpliga.

Turen idag gick bra, lite otäck trafik emellanåt. Man är rätt utlämnad emellanåt. Ett glasstopp gjordes längs vägen mellan våra två depåer.

Strax blir det lite mat och vila. Imorgon tar vi oss ann etapp 8, näst sista dagen på ROH 2017. Vi är helt fantastiska, alla vi som bidrar fysiskt till att hjälpa barn som insjuknar i cancer, att forskningen går framåt och att de drabbade familjerna får det dem behöver. Försöker sätta mig in i situationen om jag själv skulle hamna där, men det är omöjligt…

Just ja, gänget från Umeå har även anlänt. Så imorgon är vi ett med dem, vilken energi!

Vi gör skillnad, gör det du oxå!

kram Sofie

Läs Mer

18 nya mil att trampa

Etapp Norrköping -Örebro ca 18 mil
Att sova på olika hotell och platser är inte så lätt och sömnen blir inte helt 100% bra.
När man vaknar känner man sig trött och lite sliten.
Det är lätt att samla på sig vatten i kroppen, så man är lite svullen i kroppen.
Man packar ihop och ger sig i väg. Efter ngr kilometer har kroppen vaknat till igen.
Idag var mina ben pigga och starka, vilken härlig känsla.
Men tyvärr är min högra hand inte helt bra. Min karpaltunnel som opererats två ggr, gör sig påmind igen. Smärtan hade kommit tillbaka och styrkan var borta. Kunde inte växla med högra handen sista milen på gårdagens etapp, men stora och lilla klingan som jag växlar med vänstra handen funkade iaf 🙂
Var rädd igår att handen inte skulle hålla hela vägen till Stockholm, vilket gav mej en mycket sorgsen känsla.
Googlade akupresur övningar som jag gjorde igår kväll innan jag somnade. Och i morse tejpade vår duktiga och rara sjuksyrra min hand och jag cyklade iväg med en grupp med 4 härliga andra Ride of Hopare, vi höll ett jämt och fint tempo hela vägen. Och handen höll och nu kommer den inte få ge upp innan vi kommer i mål.
Vid varje depå kom vår sjuksyrra och frågade hur handen kändes. Man känner sig väl omhändertagen och man bryr sig om varandra. En kram depån av en funktionär som frågar hur det går och säger att man ser stark ut är vad man behöver då och då under resans gång.
När vi kom fram idag var det en deltagare som erbjöd sig att massera spända axlar eller onda vader för de som ville. Jag tog emot erbjudandet och mina axlar kändes bättre efter 10 minuters knådning.

Visst är det härligt att bry sig om varandra, att känna att man gör något för några andra.

Hoppas ni som läser vår blogg vill göra skillnad för alla barn och vara med i kampen mot att inga barn ska drabbas av cancer.
Barncancerfondena arbete bidrar till forskning och vård för barn som drabbats av denna sjukdom.
En liten swishad peng betyder så mycket.
Märk din swish med Ride of Hope.

Kram från en trött men stark och glad Åsa

Läs Mer

Rehab med mys!

Rätt trötta och slitna vaknade vi upp denna morgon. Över 63 mil på 4 dagar. Sömnen hinner aldrig ikapp, men så fort vi hamnar på sadeln så lägger inte bara cykeln i en annan växel, även kroppen. Eftersom att vi idag valde 64 km mot Norrköping så startade vi först kl 10. En fin flyguppvisning med ett hjärta som tecken visades upp där i Linköping. Tack för stödet ❤️. En ung tjej drabbad av cancer startade idag med alla grupper, vilken inspiration. Vilken power!

Idag hade vi många endagscyklister i klungan. Vår ledare Örjan visade även denna dag upp en enorm trygghet och lugn. Vilket ansvar alla ledare bär.

Sakta i mystempo trampade vi mot depå ett. Längst Göta kanal bjöds det på lite mellanmål. Ett lätt intag gjordes. Även om hungern inte finns så behöver vi ladda upp för morgondagens långa till Örebro, nästan 18 mil. Denna dag var vi först under RideOfHopes portal på Tyska Torget i Norrköping. Applåder och hejarop! Vi tackar all trafik denna etapp som verkligen visat hänsyn o släppt ut oss i trafiken.

Nu är vi på hotellet, dusch väntar,lite vila och mat. Musiken ska igång i högtalaren till tonerna ”vi är på gång, vi är laddade vi är tända”. Etapp 5 är avklarad. Vi tackar kroppen även för denna dag, vi tackar våra medcyklister, funktionärer och alla som på nått vis är iblandade!  Vi är så stolta över vad vi presterar, jag och åsa💕

Kram Sofie

Läs Mer

Solsken rakt in i hjärtat

Idag startade vi från hotellet i Jönköping för att ta oss till Linköping.
Efter en rejäl frukost och bagaget inlagda i vagnarna och cykeln nypumpad, var vi redo för att ta oss an etapp 4.
En etapp som skulle oss en rejäl uppförsluta de första kilometrarna.
Varken jag eller Sofie hade någonsin trampat uppför någon liknande backe. Men det fanns små vägar in från backen där man kunde gå in för att kunna kliva av cykeln och gå lite eller resten av vägen upp.
Vilket var tur. Jag hoppade av efter en liten stund gick en bra bit innan jag kände att jag kunde hoppa upp och trampa sista biten. Många starka cyklister nästan swishade uppför hela backen.
Men när man cyklar med Ride of Hope behöver man inte oroa sig för att bli lämnad. Alla tog vi oss sig upp för branten i sin takt och vi möttes på toppen och gjorde sällskap sen. Alla ska med 🙂

Att cykla genom landskapen ihop med ett härligt gäng och en bra fungerande klunga är magiskt. Jag kände styrkan i oss i dag, vi synkade bra i gruppen och trots lite tuffa första 5 mil i början kände man energin.

Med på resan är oxå gänget som gör allt arbete för oss. Vad skulle vi vara utan de som skjutsar vårt bagage, roddar med att se till att maten är framfixad till oss alla i depårena, servicebilar och sjukvård.

När alla hjälps åt så blir det möjligt. Det blir så mycket tydligare när man gör en sån här resa.
Alla behövs, alla är viktiga och tillsammans blir vi starka.

Vi kom fram till Linköping 165 km senare och solen sken rakt in i själen, in i hjärtat.
Det här är en dag att minnas, att ta fram när cyklingen känns lite grå.
En till dag som vi gjort skillnad.

Kram Åsa

Läs Mer

Härliga backar upp och ner

Etapp 3, Göteborg till Jönköping ca 17 mil
Idag så har vi tampat oss igenom Västgötska landskapet in mot Småland.
Dagens etapp bjöd på vacker väder och fina utförslut när man väl kämpat oss för de branta backarna.

Vilka härliga människor man får träffa, vilken energi man får av varandra på den här resan.
Att trampa för något bra förenar och gör oss alla till kämpar och alla ska med. Man hjälper varandra och blir starka ihop.
I kväll var det filmvisning på kvällen. Sanna som är projektledare för Ride of Hope Södra, visade en ny film som just spelats in. Det var 5 barn som drabbats av cancer som träffats och gjorde den här filmen ihop. De berättade om hur de upplevt sin resa igenom sjukdomen och deras tankar kring cancer och livet efter sjukdomen. Självklart berör dessa berättelser en djupt och man ser att Barncancerfonden har gjort och gör en sån stor skillnad för barn som drabbats av cancer och för forskning kring barncancer.

Idag klara sig ca 80 procent av alla barn som drabbats av cancer. Men det räcker inte. Barncancer ska utrotas.

Vill ni hjälpa till att utrota barncancern så ge ett bidrag till Barncancer fonden.
Märk gärna erat bidrag med Ride of Hope.
Här är länk till Barncanerfonders hemsida-https://www.barncancerfonden.se

Kram från Åsa och Sofie

Läs Mer

Bästa teamet!

Oj vilken dag. Samling 8:45, avfärd för vår grupp 9.20. Väderrapporten visade regn. Men vi startade med uppehåll och mulet. Iväg for vi mot Göteborg, ett flackt parti på 17 mil. Vilken vacker omgivning, små fina vägar längst havet. Synd att säkerheten i klungan går före titten på allt runt omkring, eller iaf en stor del av den.

Första depån va i Varberg, 8.1 mil.Där serverades det risifrutti, mackor, bullar och kaffe. Gott! Vi stannar ca 15 min vid en depå innan vi far vidare. Efter att vi cyklat 10 mil öppnar sig himmel med åska. Det brakar loss o även idag skulle det komma att regna. I 3 mil fullständigt vräkte det ner, vi var tvungna att släppa på farten pga risken för vattenplaning. Depå 2 i Kungsbacka, köttbullemacka med rödbetssallad osv. En liten kexchoklad satt fint! Här hade äntligen vädret lugnat sig. Det sken upp för en stund.

Här skulle vi ha ca 2.5 mil kvar, men ledarna la om rutten kvällen innan så vi hade längre. Vi rullade in på 17.4 mil denna söndag. Ikväll sa vi hejdå till dem som haft helgspaket. Redan efter 2 dagar har vi hunnit cykla ihop oss o skapa en gemenskap.

Imorgon väntar 164 km, många höjdmeter ska vi ta oss upp på mot Jönköping. Vi ser till att ladda med en stadig frukost!

Nu är det dags att släcka lamporna o sova.

kram Sofie & Åsa

 

Läs Mer

Lund-Halmstad, 15 mil-check!

Efter att vi anlände till Lund igår så va det full fart. Incheckning och upp med packning o cyklar. En sväng in på en affär som gått i konkurs , dagen efter väntade utförsäljning men de öppnade upp för oss ROH:are. Många fynd blev det.

Till kvällen väntade upptaktsmöte. En föreläsning av ett syskonpar varpå ena systern drabbades av cancer som tvååring. En berättelse som berörde.

Imorse va det uppställning 6:00. 6:30 väntade frukost. Vi fyllde på våra magar ordentligt. Packade ihop och samlades 8.30 för avfärd till barn o ungdomssjukhuset. Ett stort gäng cyklister va redo för start. I fönstret tittade barn, föräldrar o personal ut. Där blev det mer verklighet varför vi ska göra det här i 8 dagar.

Vi delade in oss i olika startgrupper. Totalt blev vi 5 olika grupper. Eftersom att vi visste vad som väntade så valde vi grupp 25-29km/h. Efter nån kilometer kom den första regndroppen ner från himlen. Sen regnade det konstant i 15 mil.

Under resan hörde vi talas om Söderåsen och hallandsåsen, att vi skulle spara krafterna dit. Vi cyklade mestadels på två led, med relativt snabba byten. Första depån serverades det mackor, kaffe, saltgurka, kvarg, godis o chips. Kaffet va klart godast!

Vidare för nästa etapp, regnet tilltog. Alla va dyngsura. Men humören på topp! Sista stigningen va rätt dryg, över 1.1 km över hallandsåsen, men alla besegrade den med bravur. Ovan serverades det potatissallad o rostbiff och KAFFE igen.

Väl framme i mål i Halmstad så togs vi emot på torget. Rätt mäktigt att ha betat av den första etappen på 15.5 mil. Totalt dyngsura!

Nu har vi just ätit, tagit reda på blöta kläder och försökt få bort det värsta gruset på cyklarna. Det har  verkligen stänkt en hel del idag!

Imorgon väntar etapp nr 2 till Göteborg. Även väntas regn igen. Men, vi har sol i sinnet ☀️

Kram Sofie och Åsa

Läs Mer

On the road to Lund!

Nu äntligen är vi på väg mot Lund! Incheckning från 15. Uppstart ikväll på Grand hotell. Hela veckan har gått åt att packa, planera, packa upp, packa om. Vet inte om det är typiskt kvinnligt vid vidare eftertanke, en fb-grupp för oss RideOfHopare har bjudit på en hel del manlig packning oxå 😉. Rätt häftigt att Åsa och jag är två stycken av ca 34 som ska cykla hela södra delen. Mäktigt!

Så nu sitter vi här bak i bilen upphämtade av åsas son och flickvän som transportera oss säkert till starten långt nere i Sverige. Vi är förväntansfulla och lite spralliga blandat med trötthet, sömnen för oss båda blev sådär inatt. Men efter några dagars cykling behöver vi nog inte vaggas till sömn.

Vi är oerhört stolta och tacksamma för all support, stöttning o sponsring vi har med oss i bagaget.

 

På återseende, nu kommer vi uppdatera ofta!

/ Sofie och Åsa

Läs Mer

Lång packlista….

Nu välkomnar vi återigen en ny vecka, den här veckan gäller det.  På fredag åker vi till Lund, samling och middag på hotellet väntar med deltagare på hela sträckan Söder. När jag kollade deltagarlistan för några veckor sedan var vi 34 st som ska cykla hela, ett drös som ska cykla delsträckor.

Åsa mailade en packlista härom kvällen ”checka av och lägg till”, funderar på om vi får ha en egen släpkärra med oss. Det är ju inte enbart cykelutrustning utan vanliga ”människokläder” ska med. Kvällarna ska ju avnjutas med gemenskap och goda middagar, pepp och uppladdning för nästa dag.

RideOfHope har även dem bidragit med en lista över saker som ska med. Det är annars så lätt att glömma det där lilla som faktiskt kan spela stor roll. Cyklarna ska återigen ses över trots service nyligen. Det ska med slangar och verktyg, pump, regnjackor, skoskydd, extra skor, hjälm,” rumpräddaren”, ja nog kan nog rumpan behöva räddas efter några dagar 😆. Tvättmedel att kunna tvätta cykelkläderna, garmin som färddator med laddare, likaså klocka. Och något av det viktigare, ormsalva för återhämtning av trötta muskler och öronproppar såklart. Tur att Åsa och jag kan sampacka lite! Listan är lång, väldigt låååång!

Veckan som kommer blir det även några korta turer, mest för att hålla kroppen igång. Vi lyxar till det imorgon med att gå på Nyköpings Gästabud, lite extra familjetid kommer kännas bra. Sommaren verkar pausa några dagar nu och stranden får vänta, synd!

Vi är taggade till tusen! Kom ihåg att ni ännu kan lägga ett bidrag till Barncancerfonden, det är aldrig försent ❤️

Ha en fin måndag, bjud på ett leende, bjud på en komplimang, eller varför inte en kram ☀️

// Sofie

Läs Mer

En tur tillsammans igen.

Tjoho vad jag har längtat till att vi ska kunna trampa ihop igen.
Sofie hade fått recept på en 10 mila tur efter sitt sista besök hos sjukgymnasten bästa Maths. Så vi bokade in lördag morgon/förmiddag för en cykeltur. Min dotter fick hänga med Sofies familj som planerat att passa på att åka till badet i det fina sommarvädret.

Det skulle bli en varm dag så vi trampade iväg vid halv 10 med fyllda vattenflaskor på cyklarna och stora leenden som snart skulle bli till många skratt längs med turen.
Men det började inte så kul, en fågel flög upp från väggrenen och rakt in i min cykel. Det blev den sista flygturen den fågeln gjorde. Vi trampade vidare genom ett ganska vindstilla och vackert landskap. Det var nog våran första cykeltur utan motvind.
Det gick lätt och vi tog det lugnt och pratade i kapp vad som hänt i livet 🙂
Vi stannade efter 3 mil för att göra en liten filmsnutt till vårt Instagram konto- vicyklarforbarnen. Men mobilen ville inte vara med oss, så det blev inget filmklipp och inte heller vinden ville vara med oss längre. Den bjöd på nu den vanliga motvinden. Vi trampade på och tänkte – ja man får vara glad för det lilla, lite ovind fick ju i 3 mil.
Som vanligt fick jag mej goda skratt och ett rejält skrattanfall efter Sofies prat om hennes tänkta roliga små huskurer. Det är så man får de starka coremusklerna. 😀

När vi kom hem hade Sofie’s familj kommit hem från badet och vi som längtade efter ett dopp med de i sjön.
Så barnen fick offra sig att följa med oss till sjön igen.

Tänk vilken guldkant hela den här dagen fick.

Snart trampar vi varje dag i en hel vecka och låter de få göra lite skillnad.

Ha en fin fortsättning på helgen.
Kram Åsa

Läs Mer